Kortfattad Historia

A Brief History

Lerskifferns Uppkomst

Brynskiffern som finns väster om Ryggskog är det mest bevarade partiet av en till bergart omvandlad lera, som avsattes i havet för ca 1,87 miljarder år sedan. Skiffern innehåller mineralen kvarts, muskovit (vit glimmer) och klorit (sprödglimmer) med mindre inslag av fältspat. Den hör till de yngsta så kallade svekofenniska bergarterna, vilket betyder att den ingår i den 1,9-1,8 miljarder år gamla bergskedja vars rester idag bildar berggrunden i norra till sydöstra Sverige samt västra och södra Finland. Genom de plattektoniska rörelserna pressades leran tillsammans med vulkaniterna ned till omkring 10 km djup där temperaturen var c:a 500-550°C. Genom den höga temperaturen och bergskedjeveckningen ombildades lerskiffern och fick sin karakteristiska fina klyvbarhet. Idag bryts lerskiffern på cirka 450 meter över havet.

Closeup of shale influenced by tectonic plate interactions
Bilden visar hur skiffern pressats samman genom plattektoniska rörelser.

Första Tillverkningen

Beginning in the 1800s

Under 1800-talet tillverkades brynen för försäljning på flera gårdar i Ryggskog, Loos. All tillverkning skedde för hand. Skiffern bröts på sommaren och fraktades med häst samt släde på vintertid. Brynena framställdes ursprungligen för eget husbehov men övergick sedan till att bli en efterfrågad produkt; fickbrynen var praktiska att ta med sig vid till exempel skogsarbete och slåtter.

Whetstones were being manufactured and sold at several yards in the northern part of Loos (called Ryggskog) during the 19th century. Products were made by hand. Quarrying of stones occurred during summer and were later transferred by horse and sledge in winter. While initially made for household needs only, whetstones began to sell in relation to further demand, as they were both practical and easily carried during forestry and haymaking.

Första Vattendrivna Sågen

Water Powered Mill

På 1880-talet byggde Hans G Borg den första vattendrivna sågen vid Österhocklan, vattenkraften gjorde att produktionen kunde ökas betydligt. H.G. Borg fraktade råmaterial från Ryggskog till Hocklan i avtal med det skogsbolag som då ägde marken; detta medförde konkurrens eller rentav fientlighet ifrån Ryggskogsbönderna. Skogsbolagen hade förvärvat hemman i byn och blivit delägare i allmänningen; därefter överläts brytningsrätten till en utombyare, vilket bidrog till missnöjdhet. Redskap slogs sönder och en rättegång förekom även mellan H.G. Borg och bonden Erik Persson. Utslaget var i H.G. Borgs fördel, och gällde 10 lass brynsten, som Erik Persson blev ålagd att återlämna eller ersätta, samt böter på 15kr.

Hans G. Borg built the first water powered sawmill near Österhocklan (western part of Loos) during the 1880s, which increased the manufacturing capabilities considerably. H.G. Borg carried stone from Ryggskog into Österhocklan in agreement with the forestry company who owned the land; the outcome being rivalry and even hostility among the villagers of Ryggskog. These companies had already obtained common land and homestead within the village; allowing mining permits to what was perceived as their land (and to an outsider) was a choice met in disapproval. Equipment were destroyed and a trial ensued between H.G. Borg and farmer Erik Persson. The verdict favored H.G. Borg, regarding 10 stacks of quarried shale which Erik Persson had to retrive or indemnify, along a smaller fine.

1 / 3
Vintage picture of man seated inside a carriage
Hans Gustav Borg med häst.
Hans Gustav Borg with a horse.
2 / 3
Black and white picture of a wooden building
Brynsågen vid Österhocklan.
The whetstone mill at Österhocklan.
3 / 3
Old product commercial
Annons angående brynförsäljning år 1885.
Ad regarding whetstone sales in 1885.

Rykten om Dråp

Rumours of Homicide

Denna händelse inträffade två veckor efter domen mot Erik Persson till H.G. Borgs fördel. Kulpungen (en folkbotare i Ryggskog) hade på dagen begett sig mot Västerhocklan där han i närheten tjuvskjutit en älg. För att forsla älgen begärde han hjälp av H.G. Borg och hans söner. Enligt överenskommelse skulle älgen på kvällen styckas för att sedan bäras till Hocklabron varifrån Borg skulle transportera. På kvällen den 25:e juni begav sig också bonden Erik Persson och dennes son Edvard Eriksson mot Hocklan, tydligen i syfte att fiska, dock försedda med skjutvapen. Kulpungen och Borgs söner var i skogen och i färd med att bära iväg köttet då de hörde ett skott, sonen Erik Gustav Borg föll till marken och avled sedan på morgonen den 26:e. Enligt domen blev Edvard Eriksson skyldig, dock förekom det envisa rykten om att fadern Erik Persson i själva verket utfört skjutningen. Efter Hans G. Borgs död 1899 tog hans söner Karl och Herman över tillverkningen.

The following events occurred two weeks after the verdict against Erik Persson, favoring H.G. Borg. Kulpungen (a famous folk healer in Ryggskog) had wandered during daytime towards Västerhocklan, were he in proximity shoot a moose during illegal hunting season. He required help with carriage and so requested it from H.G. Borg including his sons. The cadaver were to be dismembered during evening and carried to Hocklabron and from there transferred by Borg through carriage. At the evening of June 25th, farmer Erik Persson and his son Edvard Eriksson also set foot towards Västerhocklan, supposedly with the intention of fishing, nevertheless, they also carried firearms. Kulpungen with assistance (the sons) were in procedure of carrying meat when they heard a gunfire; Erik Gustav Borg fell to the forest ground in conjunction, later deceasing during morning the 26th. Edvard Eriksson became guilty by verdict, however, persistent rumours occurred maintaining Erik Persson (his father) to be the true perpetrator of this event. Remaining sons Karl and Herman overtook manufacturing following the death of their father Hans G. Borg in 1899.

Sågen vid Österhocklan

The Mill at Österhocklan

När den gamla sågen revs 1939-1940 byggde Herman Borg en ny såg inte långt ifrån platsen där den gamla stod. Den sågen renoverades 1973 och finns fortfarande kvar. Brynsågen vid Österhocklan är idag Sveriges enda fungerande, vattendrivna brynsåg. Den förvaltas sedan 2017 av Loosgrufvans förening och är numera en plats för turister.

Herman Borg built a new mill in proximity to the old one which was being torn in 1939-1940. It was renovated in 1973 and still remains to this day. The mill at Österhocklan is today Sweden's only functioning water-powered whetstone sawmill. It is since 2017 administered by Loosgrufvan, and is nowadays primarily a place for tourists to visit.

Historical sawmill beside a river (Brynsågen i Los)

Karlsmyr

Omkring år 1941 bygger två av Karls söner, Åke och Östen, med hjälp av Karl Gjers, en såg i Karlsmyr. Tillverkningen drevs under namnet "Bröderna Borgs Brynfabrik". Östen Borg flyttade år 1944 till Tandsjöborg för att arbeta vid järnvägen. Åke Borg drev från och med 1944 tillverkningen ensamt under namnet "Åke Borgs Brynfabrik, Los". Idag finns endast antydningar om att en verksamhet där en gång pågått, såsom rester efter brynsten.

A mill is constructed around 1941 in Karlsmyr by the two sons of Karl, Åke and Östen, with help from Karl Gjers. Manufacturing was driven under the name "Brothers Borg's Whetstone Factory". Östen Borg moved to Tandsjöborg in 1944 to work at the railroad, whereby Åke Borg continued production alone under the name "Åke Borg's Whetstone Factory, Los". Only few indications exist today at the mire of Karlsmyr, such as whetstone splinter, pointing back to its previous age of whetstone manufacturing.

1 / 2
Collapsing building on a marsh
Brynsågen i Karlsmyr.
The whetstone sawmill in Karlsmyr.
2 / 2
Man cleaving whetstones outdoors
Åke Borg klyver brynen i Karlsmyr.
Åke Borg cleaving whetstones in Karlsmyr.

Rävmyra

Från år 1975, då sågen i Karlsmyr revs, till mitten av 1980-talet tillverkade Åke Borg brynen vid sitt hem i Rävmyra. Han började då använda elektriska maskiner som han tidigare varit skeptisk till.

The mill in Karlsmyr was demolished in 1975, whereby Åke Borg continued whetstone manufacturing at his home in Rävmyra. He started using electrical equipment which he had previously been unconvinced of using, continuing production until the middle of the 1980s.

Whetstone workshop from the 1980s
Åke Borg vid sin brynsåg i Rävmyra. Åke Borg at his workshop in Rävmyra.

Sågen vid Kvarnån

Gjers and Kvarnån

Mjölnaren Karl Gjers byggde 1922 en vattendriven såg vid Kvarnån, hans son Enar byggde om och moderniserade sågen med bland annat turbiner till egen elkraft. Enar var den som kom längst med vattenkraft, han gjorde brynen fram till sin död 1961.

The miller Karl Gjers bulilt a water-powered saw in 1922 near the stream Kvarnån, his son Enar rebuilt and enhanced the saw with (among other things) turbines producing his own electricity. Enar advanced water-powered manufacturing the furthest, creating waterstones until his death in 1961.

Workers planing whetstones outdoors
Enar och Karl Gjers vid brynhyvel. Enar and Karl Gjers using a whetstone planer.

Loosbrynet Idag

Present Day

Tillverkningen av brynen har fortsatt fram till idag genom Åke Borgs svärson Dick Persson respektive barnbarn Conny Persson (numera känd och verksam som knivsmed med sakkunskap inom mönstervällning). I dag tillverkas Loosbrynet av Dick Persson i en självuppförd verkstad och brynsåg med flera specialdesignade verktyg som inkluderas i tillverkningsprocessen. Endast 10% av alla stenar som bryts används i slutändan för tillverkning. Läs mer...

The creation of whetstones has continued until our present day through Åke Borg's son-in-law Dick Persson, respectively grandchild Conny Persson (nowadays known and active as a bladesmith/knifemaker specialized in damascus steel and mosaic patterns). Loosbrynet is currently being produced by Dick Persson in a self-enacted workshop and manufacturing location with a group of specially designed tools included in the process. Only 10% of all quarried stones are selected for use during manufacturing. More info...

A whetstone quarry
Conny och Dick Persson vid brynstensbrottet, 1991.
Conny and Dick Persson at the whetstone-quarry, 1991.

Övrig Information

Other Information

Loosbrynet omnämns för första gången i en skrift av Kungliga Vetenskapsakademien 1750.

Loosbrynet is mentioned for the first time in a publication by Kungliga Vetenskapsakademien 1750.

Vid utgrävningar på Helgö, vikingarnas handelsplats före flytt till Birka, nuvarande Björkö, fann man ca 2500 brynen och slipstenar varav en del (brynen) tillverkade av lerskiffer från Loos under år 500-600 v.t.

Around 2500 waterstones were found in Helgö, the trading location used by Vikings before relocating to Birka (currently Björkö), of which some manufactured by shale from Loos during the period 500-600 years CE.

Information om Loosbrynets geologi är sammanställt av Tomas Lundqvist.